BULLErTINEN NR:33
  • AJS37 - Viggen

  • AJS37 - Viggen

    37 Viggen SH och SF var nya bekantskaper för jaktflottiljen F 10

  • AJS37 - Viggen

  • AJS37 - Viggen

  • AJS37 - Viggen

  • AJS37 - Viggen

  • AJS37 - Viggen

  • AJS37 - Viggen

  • AJS37 - Viggen

AJS37 – Viggen

1993 – 2000
SAAB 37 Viggen

Författare: Stefan Wembrand f.d. anställd i Flygvapnet.

Historik
Redan i början på 1950-talet började Flygvapnet planera för en ersättare till J35 Draken. 1962, efter 12 års utvecklingsarbete kom man fram till ett koncept som verkade lovande, detta endast 2 år efter att Draken börjat sin operativa tjänst på F13 i Norrköping. Den första prototypen av Viggen kom i luften 1967 och 1972 började Viggen sin operativa tjänst på F7 Såtenäs som AJ37 d v s attack med en begränsad andrahandsuppgift som jakt och då endast i bra väder.

Flygplan 37 Viggen utvecklades därefter till spaningsrollen i form av SF37 (fotospaning utan radar) och SH37 (spaning, havsövervakning med radar). Under denna tid utvecklades även den tvåsitsiga skolversionen SK37 för typinflygning på Viggen och placerades på F15 i Söderhamn. För att ersätta J35 Draken som jaktsystem utvecklades därefter JA37 ”Jaktviggen”.

Mot slutet av ”Viggeneran” vidareutvecklades attack- och spaningsviggen till AJSH/F och den tvåsitsiga skolversionen till SK37E för att träna JAS-piloter att strida i elektroniskt störd miljö.

En flygklar AJSF finns att beskåda på Ängelholms flygmuséum.

Viggen lanserades i slutet på 70-talet som ”Eurofighter” för export utanför Sverige och intresset var stort men ett flertal (såväl inhemska som utländska) aktörer såg till att Viggen aldrig kunde exporteras.

Allmänt
Viggen ärvde systemtänkandet från Draken med skillnaden att flygplanet var menat att bli ett ”flerrollsflygplan”, alltså klara fler typer av stridsroller under samma uppdrag, d v s Jakt, attack, bomb och spaning. Det blev emellertid inte så utan Viggen kom som sin föregångare Draken att tillverkas i flera versioner, mycket beroende på att dåtida teknik inte tillät rollbyte under uppdrag.

Viggensystemet kom till under ”Vietnamkonflikten” då robottekniken var det dominerande vapensystemet, vilket innebar att Viggen såväl som t ex F4 Phantom, för att spara vikt och utrymme, inte utrustades med defensiv beväpning (automatkanon, AKAN). Man insåg ganska snart att detta var ett stort misstag, och utrustade därefter stridsflygplanen med fasta automatkanoner (AKAN). I Viggens fall utrustades JA37 med en 30mm Oerlikon AKAN som var synnerligen effektiv (luftburen luftvärnskanon).

Versioner
* AJ37
* SK37
* SH37
* SF37
* JA37
* AJSH37
* AJSF37
* SK37E

Viggen på F10
F10 var menat att bli det sista jaktförband som skulle ersätta Drakensystemet och ombeväpna till JA37 men ett antal politiska turer/beslut ändrade på detta.

I och med försvarsbeslut 92 med efterföljande turbulens inom den svenska ekonomin, tog regeringen till den enklaste lösningen, d v s att lägga ned militära förband eftersom man trodde sig veta att det svenska folket inte brydde sig om detta. Följden blev att F13 i Norrköping lades ned först under något sånär ordnade förhållanden för att sedan följas av nedläggningen av F6 i Karlsborg under hösten 1992 p g a ekonomisk panik i regeringen, Flygvapnets personal fick under denna tid information om sin framtid via morgonnyheterna.

Resultatet av denna röra blev att JA37-resursen på F13 flyttades till F17 i Ronneby och SF/SH37-resursen på F13 och AJ(S)37-resursen på F6 Karlsborg flyttades till F10 Ängelholm (resurs, politikernas beteckning på materiel och personal, d v s deras partipolitiska byggklossar utan intresse för det mänskliga innehållet och hade då som nu ingen bäring mot säkerhets- och försvarspolitik).

AJS37-systemet kom att komplettera J35-systemet fram till att JAS39-systemet infördes på F10.

Data 37 Viggen
Spännvidd                                                                             10,6 m
Längd; AJ, SH/F, SK och AJSH/F                                           16,2 m
Längd; JA                                                                             16,4 m
Total höjd; AJ, SH/SF, AJSH/F                                                5,60 m
Total höjd JA och SK                                                              5,90 m

Prestanda
Maxfart                                                                                 M2.0+/1390km/tim
Topphöjd                                                                              12000m+
Max räckvidd                                                                        ca 2000 km+

Motor
Amerikansk beteckning: Pratt & Witney JT8D-22. JT8D-serien utvecklades för flera civila flygplanstyper under denna tid, bl a Boeing 727, 737 och Mc Donell Douglas DC9. De militära kraven för motorn till Viggen var emellertid så stora att Volvo Flygmotor (på licens) i princip tvingades bygga om hela motorn nästan från grunden. Resultatet blev RM8A/B.

Svensk beteckning: RM8A                                          AJ, SH/SF, och SK37 och senare AJS/F/H37
Svensk beteckning: RM8B                                          JA37

Båda dessa versioner av jetmotorer för Viggen, liksom motorerna till föregångarna Draken, Lansen och Tunnan tillverkades på licens av Volvo Flygmotor, som dessutom utvecklade och anpassade sin egen helt svensktillverkade EBK (efterbrännkammare). Volvo Flygmotor utvecklade alla dessa jetmotorer för svenska förhållanden vilket förutom ”fältmässighet” innebar helt egna och för svenska förhållanden anpassade konstruktioner av både motor och EBK.

Viggens EBK var mycket kraftfull och hade tre steg, vilket gjorde dragkraftsökningen mer flexibel. Unikt för den tiden på Viggen var Volvo Flygmotors reverseringsystem vilket utvecklades för att möta försvarets krav på att kunna använda det nya bassystemets ”kortbanor”. Viggens reverseringssystem blev därmed också ett spektakulärt inslag i uppvisningssammanhang när man demonstrerade hur det gick till att efter en mycket kort landningssträcka, backa och vända flygplanet för att därefter omedelbart starta åt andra hållet eller helt enkelt ”fickparkera” på en tänkt krigsflygbas.

Effekt
RM8A                                                                                  6690kp, med EBK 11790kp
RM8B                                                                                  7415kp, med EBK 13125kp

Beväpning
Eftersom Viggen var menat att bli ett ”flerrollsflygplan” blev också beväpningssystemet omfattande eftersom detta skulle täcka samtliga roller.

Beväpning attack:                                                                  Rb04/05/15/24/74/75
Beväpning Jakt:                                                                     Rb24/71/74 samt automatkanon
Beväpning Spaning:                                                                Rb04 (endast SH37), rb24/74
Kamerautrustning Spaning:

Kuriosa/fördelar?
Erik Bratt och hans stab hade tidigt insett fördelarna med deltavingen. Luftvirveln över deltavingen gav mycket lyftkraft när man ökade anfallsvinkeln (vingens vinkel mot luftströmmen). De kom fram till att om man satte något som styrde luftströmmen framför huvuddeltavingen skulle man få en ytterligare förstärkning av luftvirveln och därigenom även lyftkraften. Därmed skapades det då unika nosvingekonceptet, ”canard”. Nosvingen fick en klaff som ytterligare förstärkte luftvirveln i låga farter vilket medförde att landningsfarten kunde sänkas med cirka 50 km/h jämfört med Draken, kombinerat med dragkraftreverseringen fick Viggen därigenom en mycket kort landningssträcka.

”Rimforsabulan”;

Viggensystemet var samtida med flygplan som F4 Phantom, Mig23/27 och Tornado. Detta var innan man tittade alltför mycket på driftskostnaderna, därför blev flygplanen större, tyngre och törstigare under denna tid.Till viggensystemet utvecklades även ett tekniskt uppföljnings- och utvärderingssystem via data, UTA.

På F6 Karlsborg utvecklades i början på 80-talet ett nytt stridsplaneringssystem för attack- och spaningsviggen som fick arbetsnamnet FASA (Företagsplanering och Analys Spaning Attack), detta system utvecklades vidare och kom sedan att få beteckningen PLA.  

JA37, ”Jaktviggen” utvecklades ur attack och spaningsviggen. Denna Viggenversion skilde sig markant mot sina föregångare. Man kan säga att det kom att bli en ny Viggen. De största förändringarna var:

En kraftigt förbättrad styrsystemdator, vilket gav påtagligt förändrade och förbättrade flygegenskaper:

En nedvinkling av framkroppen i kombination med en modifiering av motorn med bl a ett ytterligare kompressorsteg, medförde att Jaktviggen fick väsentligt ökad drakkraft, blev effektivare på höga höjder och mindre pumpningskänslig. Jaktviggen blev nu ca 15cm längre och därmed det största stridsflygplan som SAAB hittills tillverkat, Vidare ett kraftfullt vidareutvecklat styrdatasystem som innebar att man nu kunde skicka data mellan flygplanen via en s k ”jaktlänk”. En mycket kraftfull inbyggd automatkanon som gav ett effektivt defensivt skydd. Ett nytt datoriserat program för utbildning och uppföljning av luftstrid, UTB. En ny och mycket avancerad puls/dopplerradar som kombinerad med ett nytt vapensystem och nya jaktrobotar gav ”look down, shoot down” kapacitet.

Nackdelar
Beväpning, superstall, acceleration, svaghet kontra bränsletörst, konstruktionssvagheter i skrov/motor

Läs mer om Viggen på: